Spela vårt spel! CCRAAAFFFTING besöker olika län under våren 2019

Nyss genomförde vi lyckade heldagsworkshops i Örebro län (27 november 2018) och Södermanlands län (7 december 2018). Sex till nio representanter från olika samhällssektorer (exempelvis matkedjor, bensinkedjor, transportbolag, banksektorn, kontanttransportbolag, vaktbolag, polis, kommun, länsstyrelsen, lokalradio/lokaltidning) jobbade tillsammans och försökte hantera ett långvarig störning i betalsystemen i det fiktiva samhället i vår datorsimulering.

Syftet med dessa workshops är flera:

  • deltagarna lär sig om tänkbara konsekvenser i deras egen samhällssektor – och hos andra sektorer
  • deltagarna lär sig om vilka åtgärder som kan tas (av de själva och av andra) och vilka effekter de olika åtgärderna har
  • forskningsprojektet samlar in data om hur konsekvenser och åtgärder hänger ihop & hur olika aktörer i samhället kan agera klokt tillsammans

Målsättningen med projektet är att genomföra omkring 30 av sådana spel-workshops och skapa en djupare förståelse för hur samhället som helhet kan agera om sådana störningar skulle uppstå på riktigt. Klart är att det inte enbart är aktörer i finanssektorn som ska agera. Det är många som berörs och det är viktigt att olika aktörer inte bara resonerar och agerar själva – men att de samordnar insatserna och skapar en sammanhängande respons.

Under våren 2019 besöker vi bland annat Västra-Götaland, Gotland, Värmland, Skåne, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland och genomför workshops med lokala aktörer i de län. På så sätt leder vår forskning till ökad krismedvetenhet och ökad krisberedskap på lokal och regional nivå. När vi sammanställer och slår ihop analyser från alla spel siktar vi mot en ökad krismedvetenhet och krisberedskap på riksnivå mot projektets avslut i 2020.

Annonser

Om betalsystemet kraschar & påverkan på livsmedelsförsörjning

Idag deltar projektledaren för CCRAAAFFFTING i en paneldebatt på Mötesplats Livsmedelsförsörjning. Mötesplats Livsmedelsförsörjning är en årlig seminariedag där frågorna diskuteras som berör frågan hur alla får mat på bordet i kris.

Redan i 2017 höll vi ett föredrag på den konferensen och belyste att livsmedelsförsörjning också är beroende på ett ett fungerande betalsystem. I år möter vi representanter från ICA, Västerås kommun och Riksbanken i en paneldebatt och diskuterar frågorna såsom: Hur samordnas information till allmänheten? Hur ser vi till att de alternativa betallösningar som fortfarande fungerar inte överbelastas? I fall olika former av köp på kredit erbjuds: vem tar kreditrisken; butiken, staten eller någon annan?

Nyfiken på vad som vi i en 30 minuters debatt kan komma fram till.

CCRAAAFFFTING anordnade speldag hos Länsstyrelsen i Örebro

Foto: Päivi Kotka/Sveriges Radio

Under tisdag den 27e november 2018 anordnade projektet en speldag där vi med lokala aktörer i Örebro län diskuterade konsekvenser av ett 10-dygns avbrott i kortbetalningsfunktioner & vilka åtgärder olika aktörer i samhället i så fall borde ta.

Värd för dagen var länsstyrelsen i Örebro som hade bjudit in 7 spelare med olika perspektiv och bakgrunder: 2 representanter från matbutiker, 1 representant från en drivmedelskedja, en representant från en bank, en representant från ett värdetransportbolag, en representant från lokalradio och en representant från länsstyrelsen själv. Gruppen sammanställning, i kombination med de problem som gruppen konfronterades med i det fiktiva samhället som drabbades av avbrott i kortbetalningsfunktioner i datorsimuleringen, ledde till många och intressanta diskussionstema. Vilka alternativa betallösningar kan erbjudas? Hur ser vi till att betalalternativen såsom kontanter och SWISH inte överbelastas? Vem ska ta initiativet och ledartröjan att kommunicera med medborgarna – och vad ska exakt sägas så att budskapet skapar trygghet snarare än oro?

Se även:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=7100205

https://www.karlskogatidning.se/2018/11/27/nar-betalsystemet-kraschar/

Störningar visar på samhällets sårbarhet: i vårt spel kan vi lära hantera dem

Under gårdagen onsdag 10 oktober drabbades Växjö av ett omfattande elavbrott mitt på dagen som varade i ungefär 2 timmar mitt under lunchtid. Många butiker och restauranger var tvungna att stänga och det är känd att många andra saker såsom bensinstationer och bankomater inte fungerar id elavbrott – även om det inte nämndes i nyhetsflödet.

Att stänga och avvakta till strömmen kommer tillbaka är okej vid en kortare störning – men om en sådan störning skulle kvarstå flera dagar behöver vi hitta på andra åtgärder än att stänga ner hela samhället. Hur kan en matbutik, bensinstation, apotek, restaurang med mera lämna ut varor om de inte kan ta betalt? I vårt projekt använder vi spelsimulering för att samhällsaktörer tillsammans kan hitta kreativa lösningar för att klara svåra samhällsstörningar. Bjud in oss till din organisation och ert nätverk – spela vårt spel – så kan ni bli bättre förberedda för när en små störning inte försvinner av sig själv och ni ändå ska hålla igång er verksamhet!

Kollektiv agerande – att behålla lugnet tillsammans – är en viktig förutsättning i vårt digitala samhället där allt hänger ihop och små gungningar skapar stora ringer på vattnet. Hur behåller vi lugnet i samhället när störningarna kvarstår? Är det bra att, när kommunal dricksvatten ska kokas pga. bakterier har hittats, flaskvattnet i lokala mataffärer tar slut inom 1-2 timmar och inte blir påfylld förrän om 24 eller 48 timmar (Lidköpings kommun, augusti 2018). Hur kan konsumenter, butiker och andra aktörer hantera potentiell hamstring? En av frågorna som blir aktuell när du spelar vårt simuleringsspel.

Dessa verkliga, inte påhittade, händelser visar att vi idag bara har enkla svar (stänga och avvakta; tillåta obegränsad hamstring tills varorna tar slut) på störningar. Det är ingen fara om störningen är kortvarig – men dessa strategier är inte hållbara vid långvariga avbrott. Då behövs en plan B. Plan B kan vi tillsammans utveckla och testa i vår spelsimulering där ni får pröva om era strategier är hållbara och tar hänsyn till alla olika problem som kan uppstå! Kom och spela vårt spel!!

På gång under oktober: testspel & presentera projektet

På 17 och 18 oktober samlas projektgruppen i Linköping och ska vi testa de nyaste elementen och funktioner i simuleringen. Vi ser redan nu framemot 2 intensiva dagar där vi ska spela spelet med 3 olika grupper. Syfte är att finslipa interaktionen mellan oss som spelledare och speldeltagarna – men också att stresstesta simuleringen. Det är en sak när vi själva under utvecklingen kollar om de nyaste tillägg fungerar som tänkt, men det är alltid ännu bättre om externa som inte känner till simuleringen alls bedömer om spelet är utmanande och lärorikt. Master studenter från Linköpings universitet, som själva deltar i en kurs som handlar om att utveckla simuleringar, kommer ge oss den återkopplingen som vi nu längtar efter.

Jobbar du i en verksamhet som är beroende av att kunna ta betalt, eller att dina leverantör eller kunder kan betala för drivmedel så de kan komma till er? Vill din organisation uppleva vårt spel och testa hur ett samhälle klarar sig 10 dagar utan kortbetalningar? Läs mer på spela vårt spel hur du kan bjuda vårt projekt att hålla en workshop hos dig!

Veckan därpå – på onsdag 24 oktober presenterar vi vår spelsimulering på informationssäkerhetsdagen på Högskolan i Skövde. Informationssäkerhetsproblem kan vara en orsak till att betalsystemen störs eller slåss ut och sedan skapar stora konsekvenser för många verksamheter i vårt samhälle. Vi kommer gärna även till ditt evenemang och berättar om vilka konsekvenser störningar i betalsystemen kan få för er och för andra. Ta gärna kontakt med oss!

Två intensiva dagar i Sundsvall där vi finslipade delar av datorsimuleringen

Mycket nöjd efter 2 intensiva dagar på Mittuniversitetet 17 och 18 september. Forskarna från Mittuniversitetet (Osama, Aron och Leif) och projektledaren Joeri satt i många timmar för att utveckla interaktionsmöjligheter i datorsimuleringen & finslipa datorsimuleringens beteende.

Efter de olika test-spel tillfällen under våren hade vi samlat på oss en långa lista med idéer hur datorsimuleringen kunde vidareutvecklas och förbättras. Det handlade grovt om tre kategorier av ändringar:

  1.  skapa fler åtgärdsmöjligheter (så spelarna kan påverka det som händer i simuleringen på flera olika sätt)
  2. skapa mer översiktlig output till speldeltagarna (underlätta att spelarna i en överblick ser vad som går bra och vad som är sämre i det fiktiva samhället som de styr över)
  3. finslipa spelbeteendet (dvs. att konsekvenser av åtgärder påverkar flera olika delar av samhället på ett realistisk sätt & att det i sin tur blir synligt i indikatorerna; eller i andra ord ”kopplingen mellan införda åtgärder och upplevde effekter”)

Utan att avslöja för mycket detaljer kring hur olika saker i simuleringen hänger ihop kan vi berätta att vi ökade antalet faktorer som påverkar konsumentbeteendet, som betyder att spelarna får utmaningen att hantera konsumenter som antingen stannar hemma pga. de ingenstans kan betala – eller som börjar hamstra pga. de oroliga att de senare i händelseförloppet inte länge kan få tag i varor. Det finns nu fler möjligheter än förut i simuleringen hur spelarna kan påverka konsumentbeteendet (exempelvis: öppna och stänga butiker, kommunicera till medborgare, erbjuda alternativa betalningsalternativ i fler butiker)

Det är mycket finslipning. Efter varje ändring behöver vi kontrollera om simuleringen agerar som det är tänkt – om vissa åtgärder faktiskt ger tänkt effekter – och om de effekter inte blir för starka eller för svaga. Parallellt med detta modelleringsarbetet har  vi sökt upp olika aktörer i samhället och intervjuat dem för att stämma av att simuleringen verkligen stämmer med hur det ser ut i Sverige.

Slutligen har vi jobbat på att spelarna snabbt kan se hur de har lyckats. När vi introducerar fler och fler åtgärder och prestanda indikatorer blir det svårare för deltagarna att se vad som har ändrats siffror-mässigt sedan förra spelvarvet. Ni visas enligt figuren ovan prestanda i en svart linje (nuvarande utfall) som kan jämföras med  en grön linje (vardagssituation, bästa utfall) och en röd linje (urspårad kris, värsta utfall). I exemplet ovan ser vi att speldeltagarna har lyckats agera resilient (fånga upp krisen med kloka åtgärder) på följande sätt:

  • timme 30: kris börjar, röda linjen diffar från gröna linjen
  • fram till timme 50 (ett dygn): initial störning, svart linje följer röd linje
  • timme 50 till 125 (dygn 2 till 4): samhället återhämtar sig och följer den gröna linjen snarare än den röda
  • timme 125 och framåt: samhället tappar kontrollen och följer den röda snarare än den gröna linjen

Slutsats: spelarnas åtgärder har lyckats fånga upp de initiala problem i dygn 2-3-4 men löser inte de mer långsiktiga konsekvenser (eller så uppstår nya problem tack vare de initiala åtgärderna). Med detta utfall, och med insyn i vad som orsakas att antal köp går ner från 5 dygnet, kan spelarna fundera hur de kan lösa utmaningarna som uppstår dygn 5 – 10 i detta scenario.

Efter dessa nya ändringar i simuleringen ser vi framemot nästa speldag på 17 och 18 oktober 2018. Då får vi se om spelarna får en ännu bättre spel-upplevelse än förut!!

Konferensresa ECCE, 5-7 september 2018, Utrecht, Nederländerna

Förra veckan deltog två av våra projektmedlemmar i konferensen ECCE som samlar kognitionsforskare från hela Europa. På plats var Peter Berggren och Björn Johansson.

Tema för konferensen var ”Simulation Modeling and Games” – ett tema som är mitt i prick för vårt projekt. En ypperlig möjlighet att lära hur andra forskare har skapat simuleringar och spel för en stor blandning av olika tillämpningsområden. Vi tittade på många intressanta exempel från andra forskningsprojekt och tar med oss idéer att förbättra vår spelsimulering!

 

Konferensresa ISCRAM 20-23 maj 2018, Rochester, New York, USA

Förra veckan deltog två av våra projektmedlemmar i konferensen ISCRAM som samlar forskare som studerar IT stöd och krishantering. På plats var Peter Berggren och Björn Johansson.

Förutom att presentera vårt eget arbete och få återkoppling på vad som är intressant och innovativt, och vilka delar som vi behöver utveckla djupare, fick vi också möjligheten att lyssna på andra kollegers bidrag och ställa frågor kring deras löpande forskningsprojekt.

 

Accepterad publikation på ECCE konferens, 5-7 september 2018, Utrecht, Nederländerna

Denna vecka fick vi besked att en nionde publikation i vårt projekt har blivit accepterad för en konferens. Vi ser framemot att träffa forskarkolleger på ECCE konferensen (the  European Conference on Cognitive Ergonomics) där kommer lära oss mer kring hur andra använder simulering för att bättre förstå säkerhetsproblem och resiliens.

Vårt bidrag diskuterar hur vi på olika sätt vill mäta prestanda och resiliens i vårt simuleringsspel. Återigen hoppas vi komma i kontakt med forskargrupper som studera samma problematik i olika länder och dra nytta av deras insikter och erfarenheter för att bättre lyckas i vårt projekt.

Accepterade publikationer på ISCRAM, 20-23 Maj 2018, Rochester, New York, USA

Denna vecka fick vi besked att ytterligare 2 publikationer har blivit accepterade för publikation och presentation på ISCRAM 2018. ISCRAM är den årliga konferensen för ”Information Systems for Crisis Response and Management”.

Våra bidrag är:

Evaluating Team Resilience in Simulator-Based Crisis Management Training.

och

The lack of preparedness for payment disruptions in local community core businesses.

Det första pappret diskuterar hur vi i projektet vill bedöma om spelarna hittat resilienta lösningar till konsekvenser av en långvarig avbrott i kortbetalningssystemen. Resilient betyder i vår kontext ”att samhället snabbt återhämtar sig – eller att konsekvenserna av störningarna blir lindriga”: att samhället fångar upp störningarna med kreativa alternativ lösningar snarare än att samhället blir helt utslagen.

Deltagande i internationella konferenser är viktigt för vårt projekt för ett antal anledningar. Först och främst möter vi personer som forskar på liknande problem som vi. Även om vi kan ta del av deras resultat genom att läsa deras publikationer, är det alltid av extra värde att få tillfälle att diskutera gemensamma utmaningar i mer detalj. Dessutom kan vi också prata om deras senaste fynd som de kanske inte hunnit publicera ännu. Slutligen kan vi i diskussionen också hjälpa varandra med att få tips hur att lösa de aktuella utmaningar som just nu finns i våra respektive forskningsprojekten. Kvaliteten av våra analyser och kvaliteten av spelsimuleringen höjs när vi kan bygga på erfarenheter av vad som andra forskare har kommit fram till.

På samma sätt vill vi naturligtvis dela med oss av våra erfarenheter till andra forskare. Det kan till exempel stimulera andra forskare att göra likadana projekt som oss. Då får vi fler tillämpningar av samma ide under olika omständigheter, och kan vi lära oss snabbare vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra. Det kan sedan återigen hjälpa oss i vårt projekt.